Föreningsgårdarna värda att rädda!

Samlingslokalerna en del av det demokratiska arvet

Stockhoms föreningsgårdar (allmänna samlingslokaler) har sitt ursprung i den framväxande demokratin och idén om det goda samhället. De ska fungera som mötesplatser där den demokratiska samhällsmedborgaren skall fostras. Även om det var länge sedan detta uttryck myntades och det kan kännas något mossigt, så är idén mer aktuell än någonsin. Stockholm genomgår just nu en enorm förvandling som innebär stor inflyttning och förtätning av staden.

Det är för de flesta av oss svårt att tänka sig ett Stockholm där de enda mötesplatserna som erbjuds är köpcentrum och krogen, men det kan mycket väl bli en realitet inom kort. När nu allt politiskt fokus riktas mot att bygga nya bostäder så är risken är stor att de icke kommersiella mötetsplatser glöms bort.

Antalet samlingslokaler minskar

Som mest fanns det 78 samlingslokaler i Stockholm som uppbar bidrag från staden. År 1972 beslöt stadsfullmäktige att det skulle finnas en samlingslokal per 10 000 invånare vilket innebär att idag borde finnas 92 lokaler. Verklighen är det endast idag endast finns 25 stycken och risken är uppenbar att antalet kommer att minska ytterligare inom de närmsta åren. Anledningen är ett systemfel i hur lokalerna finansieras.

Markandmässiga villkor på kostnadssidan men inte på intäktssidan, en ohållbar situation

Samlingslokalerna ägs så gott som uteslutande av Stockholms stad och hyrs ut till föreningslivet. Stockholms stad ställer ett motkrav för förhyrningarna: lokaler skall kostnadsfritt hållas tillgängliga för så kallade prioriterade grupper. Prioriterade grupper kan vara barngrupper, Anonyma Alkolister mfl. Som en kompensation lämnar Stockhoms stad ett bidrag till verksamheten. I början av 2000-talet överfördes ägandet av en stor del av stadens fastigheter, där ibland föreningsgårdarna, från Gatu- och fatighetskontoret till Stockholms stads fastighetsbolag AB Stadsholmen. Tanken var att uppnå en effektivare förvaltning och att införa marknadshyror.

Hyreskostnaderna för gårdarna har från denna tidpunkt ökat kraftigt medan bidraget endast ökat marginellt. Staden låter alltså gårdarna ta del av marknadmässiga villkor på kostnadssidan men inte på intäktssidan. Naturligtvis en i längden ohållbar situation, och konsekvenserna har ej låtit vänta på sig, i form av hårda rationaliseringar, uppsägningar, konkurser och nedläggningar.

För att få upp detta problem på den politiska agendan tog Kristienhovs Malmgård 2015 intitativ till en rapport där vi beskriver läget ur samlingslokalernas perspektiv. Rapporten kan läsas här

Ingen social redovisning

Vad är då problemet? Det grundläggande problemet är att Stockholms stad sakar social redovisning. D.v.s. man värderar inte i kronor och ören de 1000-tals timmar av ideellt arbete som är en förutsättning för att få gårdarna att fungera eller värdet av att tusentals alkoholister kan hålla sig nykra genom att delta i de AA-möten som hålls på gårdarna och så vidare. Därför ser man inte heller att föreningsgårdarna levererar en betydande vinst till staden.

Lösningen på problemet

Vad är då lösningen på problemet? Olika partier förespråkar olika lösningar. Gemensamt för alla långsiktigt hållbara lösningar är att  intäkterna och kostnader kommer i balans. Vi på Kristinehov är opolitiska och föreslår därför den lösning som vi tror är den snabbaste vägen framåt. Vi förslår marknadshyran tas bort och ersätts med självkostnadshyra. Detta är dock inte möjligt med nuvarande ägare eftersom AB Stadsholmen är ett aktiebolag och därför styrs av aktiebolagslagen. Om gårdarna skulle återförs till  Gatu-och fatighetskontoret som ägare finns inget hinder mot självkostnadshyra och som en bonus skulle också den statliga fastighetsskatten försvinna, vilken för Kristinehov bara den utgör drygt 80000 kr/år eller knappt 10% av det totala kommunala stödet.

Okej! Jag tycker att det är viktigt att slå vakt om föreningsgårdarna, vad kan jag göra?

Efter att ha varit en i medierna debatterad fråga under 2015 så upplever vi att den nu åter har försvunnit ur fokus.  Men om vi är tillräkligt många som tycker att detta är viktigt så kan vi påverka. Du kan diskutera frågan på sociala medier. Är du politiskt aktiv ta upp frågan i ditt parti, skriv på upprop, är du jornalist kan du skriva en artikel m.m.

 

Anders Löfgren

Ordförande Kristinehovs Malmgård ek. för.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

HÖNSEN PÅ KRISTINEHOV
Kristinehov deltar i genbanksprojektet för den utrotningshotade arten Ölänsk dvärghöna. Läs mer...
KRISTINEHOVS HISTORIA
Kristinehov har en spännande historia från 1700-talet och till idag. Läs mer...
FOTOALBUM
Kristinehovs foto- och videoabum. Till albumet...
KONFERENSPAKET
Konferens, kick-off eller möte i 1700-talet. På Kristinehov sammansmälter det bästa av två världar. Läs mer...
HITTA TILL KRISTINEHOV
Karta och koordinater finns här!
KONTAKTA KRISTINEHOV
Har du frågor eller vill boka klicka här!